Då var det dags att lätta på korsetten och dela med mig lite av den jag är.

Att våga visa sitt riktiga jag är en av nycklarna till att bli hel som människa. Det är ett stort steg att erkänna för sig själv att man har brister, ett ännu större steg att dela med sig av sina fel och brister till sina vänner. Nu skall jag klä av mig visa mig sårbar inför dig och tja kanske hela världen!

Jag skall börja med att ge dig lite av det som finns i mina journaler utsprida på olika sjukvårdsinstanser och även en del själv diagnostiserat.

Ända sen barnsben har jag gått en ojämn kamp mot min dyslexi (ett satans svårt ord att skriva för den som har det). När jag gick i grundskola dvs. på det glada 80-talet var det här nåt obekantus vetintus. Jag fick min ”diagnos” när jag började högstadiet, fram till dess hade jag betraktats som lat och dum av mina lärare. Jo så var det. I högstadiet fick jag agera försökskanin, skriva och läsa upp och ner, läsa in provsvar på kassett ja ni fattar. Jag har inte gått nån vettig utbildning efter det ingen jag lyckats slutföra i alla fall. Kommer säkert att komma tillbaka till detta i framtiden.

För några år sedan fick jag nästa dom!

ADHD eller ADD dom lärda tvistar… Fuck det kom som ett slag i nyllet! Men på samma gång var det lite av en lättnad inte så mycket för mig som för min omgivning. Nu fanns det en förklaring till en hel del av det som har/hade gått åt helvetet. Fick medicin ett tag och ja den hjälpte hjälpte riktigt mycket men ack den tröst som varar! Har nåt litet medfött skit fel på hjärtat som tydligen inte alls lirar ihop med drogerna jag fick av doktorn så dit for det! Efter medicineringen inledes ett försök med kbt terapi via nätet! Men HALLÅ era djävla idioter (läkarna alltså inte Du). Har man ADHD så funkar det liksom inte att man skall logga in på datorn en gång i veckan och följa nåt steg för steg klicka dig till ett bättre liv program! Så där är jag idag, får ingen vård och vet inte om jag vill ha någon heller.

Men nej det är inte slut här. Har även nån suddig halvfärdig diagnos som lyder manodepresivitet/bipolär sjukdom. Jo du samma här dom lärda tvistar och jag skiter helt ärligt i vilket.

Förutom detta lilla utkast ur min sjukdoms historia så har jag nog en släng av megarexi (är stor och vill bli större, ännu större och gärna störst) Men det återkommer jag till.

Har du läst såhär långt är du värd en PUSS