
Jag skall börja med att ge dig lite av det som finns i mina
journaler utsprida på olika sjukvårdsinstanser och även en del själv
diagnostiserat.
Ända sen barnsben har jag gått en ojämn kamp mot min dyslexi
(ett satans svårt ord att skriva för den som har det). När jag gick i
grundskola dvs. på det glada 80-talet var det här nåt obekantus vetintus. Jag fick
min ”diagnos” när jag började högstadiet, fram till dess hade jag betraktats
som lat och dum av mina lärare. Jo så var det. I högstadiet fick jag agera försökskanin,
skriva och läsa upp och ner, läsa in provsvar på kassett ja ni fattar. Jag har
inte gått nån vettig utbildning efter det ingen jag lyckats slutföra i alla
fall. Kommer säkert att komma tillbaka till detta i framtiden.
För några år sedan fick jag nästa dom!
ADHD eller ADD dom lärda tvistar… Fuck det kom som ett slag
i nyllet! Men på samma gång var det lite av en lättnad inte så mycket för mig
som för min omgivning. Nu fanns det en förklaring till en hel del av det som
har/hade gått åt helvetet. Fick medicin ett tag och ja den hjälpte hjälpte
riktigt mycket men ack den tröst som varar! Har nåt litet medfött skit fel på
hjärtat som tydligen inte alls lirar ihop med drogerna jag fick av doktorn så
dit for det! Efter medicineringen inledes ett försök med kbt terapi via nätet!
Men HALLÅ era djävla idioter (läkarna alltså inte Du). Har man ADHD så funkar
det liksom inte att man skall logga in på datorn en gång i veckan och följa nåt
steg för steg klicka dig till ett bättre liv program! Så där är jag idag, får
ingen vård och vet inte om jag vill ha någon heller.
Men nej det är inte slut här. Har även nån suddig halvfärdig
diagnos som lyder manodepresivitet/bipolär sjukdom. Jo du samma här dom lärda
tvistar och jag skiter helt ärligt i vilket.
Förutom detta lilla utkast ur min sjukdoms historia så har
jag nog en släng av megarexi (är stor och vill bli större, ännu större och gärna störst)
Men det återkommer jag till.
Har du läst såhär långt är du värd en PUSS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar