måndag 30 december 2013

Nytt år nya möjligheter-glöm det!

Det är nyårsafton. Många går omkring och hoppas på att det nya året skall innebära nåt form av mirakel. Är du en av dem? HALLÅ tror du på tomtar och troll också? Nä sanningen är att när vi vaknar på nyårs dagen är det mesta som förr. Ja du kanske har lite huvudvärk är bakis men handen på hjärtat, är det något unikt som inträffar bara denna dag!? Tja jo en del kanske har friat, någon har gift sig, nån har varit otrogen eller blivit bedragen, nån har hittat kärleken i skumvins yra, nån stackare har sprängt bort sina fingrar eller på annat sätt skadat sig eller någon annan i sitt försök att leka pyrotekniker. Men i övrigt är livet och världen i allra högsta grad precis så som den alltid har varit på gott och ont.

Nyårslöften
Glöm det där med nyårslöften, det funkar INTE! Varje dag bjuder på nya möjligheter nya prövningar, alla dagar varje dag är en ny möjlighet.

Att tro att något magiskt skall inträffa bara för att vi skriver 2014 istället för 2013 i kalendern är bara att lura sig själv. Om Du vill ha förändring i ditt liv så måste du inse att varje dag är en ny möjlighet!

Med detta sagt så skall jag rada upp en del mål som jag har för 2014. Nej det handlar inte om nyårslöften. Jag tror helt enkelt inte på nyårslöften. Varför? Jo därför att nyårslöften är för luddiga! Vill du nå nya mål det kommande året så behöver du bara lova dig själv en enda sak. Lova dig själv att strunta i nyårslöften och börja ge dig själv daglöften istället. Idag skall jag börja träna, idag skall jag sluta röka, idag skall jag... Jag har berört det här med daglöften tidigare, lite kort kan man väl säga att daglöften har fördelen att de är konkreta, du ger ditt löfte och gör som du lovar och vips... löfte efter löfte uppfylls och du kan känna dig nöjd och glad och ta dig an nya prövningar, nya löften och utvecklas som människa dag för dag.

Så till min lilla check lista (önskelista) för det kommande året. Listan är skriven utan inbördes ordning.


  • Träning. Jag vill ta min träning till ny nivå. Ta min fysik och ta min kropp ännu ett steg närmare perfektion (enligt min personliga definition). Finns även lite planer på att i större grad hjälpa andra att nå sina träningsmål. Den som vill veta detaljer i hur min plan ser ut eller blir sugen på att själv ta ett steg framåt på denna front så är det bara att hålla utkik eller varför inte kontakta mig. Jo jag har ett mycket konkret mål och tydliga delmål vilket jag anser att är avgörande för att planen skall lyckas. Kort sagt skall jag bli större och bättre på alla plan.
  • Fotograferandet. Ett annat av mina stora intressen. Jag skall definitivt fota
    mycket mer, även här har jag konkreta mål. Det är dags att ta bilder på en högre nivå och jag siktar på att få någon bild publicerad. Finns ett par "grenar" inom fotograferandet som jag brinner lite extra för och det är där krutet skall läggas. Fotografering är lite som min träning. Det handlar om planering, tålamod och målmedvetenhet och båda funkar lite som ventiler och terapi för mig...
  • Familjelivet. Kan tyckas att det är lite underligt att ta upp en så självklar punkt. Men jag vill utvecklas på alla plan. Bli en bättre pappa till alla mina barn, bli bättre på att ta ansvar på hemma plan...
  • Personlig utveckling. Jag har liksom dom flesta mina fel och brister. Att erkänna både för sig själv och andra vad dessa brister är är ett stort steg närmare ett rikare lyckligare liv. Jag är på god väg men är ändå bara i början av denna långa process. Men insikt kommer ansvar, ansvar att förändra...
2013 har jag tagit stora kliv i min personliga utveckling, den här bloggen är en del i den processen. Jag vill låta det hjulet rulla vidare. Vill fortsätta dela med mig av mina erfarenheter, mina "sanningar", min syn på livet dela med mig av ditten o datten. Att beröra, uppröra, få dig som läser att känna något. Jag skriver av egoistiska själ men jag vet att en del av det jag skrivit såhär långt har både berört, upprört och till och med hjälpt en och annan av er. Jag hoppas att det blir mer sånt.

Finns några konkreta råd som jag vill att du skall ta med dig in i nästa år.
-Om du alltid gör som du alltid gjort kommer allt att förbli som det alltid varit.
-Om du sitter och väntar på att livet skall förändras så väntar du förgäves. Du bara Du kan ändra på Ditt liv!
-Lev i nuet. Nu är allt vi har..
-Förhala inte Din storhet. Din bästa tid är NU. Och om den inte är Nu... När är den då?

Hoppas att alla Du som läst får ett kanon år, att Du inser dina styrkor och brister och använder den kunskapen till att förändra ditt liv till det bättre. Ett rikare, friskare, lyckligare sådant.
Lycka till och kom ihåg att varje dag kan vara början på något nytt. Varje dag är en ny chans för Dig.

Gott Nytt År

lördag 21 december 2013

Undvik matkoma och annat negativt under julen.

Under julhelgen är tillgången på mat i det närmaste obegränsad, lägg till allt godis, alkohol och andra kaloritäta drycker så har vi en tickande bomb!

Men de e väl inga så farligt att att lite extra lite nu som då...  Men där har du fel, och problemet med julen är att det sällan blir bara en eller ens två måltider då du överäter och dricker. Uppesittarkväll = snacks och dricka, Julafton = ett sjuhelvetes ätande från morgon till kväll, juldag = ännu mera mat, besök hos moster/faster ja ni vet tjocka släkten god mat, dricka och godis. Så toppar vi det hela med en rejäl fylla på juldags kvällen! Tja alla har vi väl våra traditioner men dom flesta av oss äter och dricker på tok för mycket under den stundande helgen....

Så, här är några saker du kan göra för att göra den här julen mindre skadlig!
Att åka till en fest eller högtid utsvulten är ett stort misstag. Då blir det lätt att man äter på tok för mycket av det goda men inte alltid så hälsosamma. Så se till att få i dig lite hälsosam mat bestående av mycket grönt och kött och innan stundande fester, då ökar chansen att du håller ditt ätande inom rimliga gränser.
Fokus på speciella livsmedel
Trots att det är jul så behöver du inte äta allt som bjuds. Det kommer att finnas mat kvar även efter alla helger. Så välj sånt som du är lite extra sugen på och skippa resten. Själv har jag inte mycket till övers för julmat men är svag för choklad så jepp jag ska äta choklad. I övrigt kommer mitt ätande att vara hyfsat "normalt" hela julen. Se till att få i dig rejält med grönt, brukar vara brist vara på många julbord men då får du helt enkelt ta saken i egna händer. Passa på att äta den jul mat om trots allt är riktigt bra. Skinka (men ge svålen åt någon äldre släkting eller husdjur som verkligen uppskattar svålen), köttbullar, kalkon, fisk i alla dess former, potatis (måttliga mängder), brysselkål, broccoli, ärter ja allt som är grönt kan du vräka i dig av.
Välj ut en fusk dag.
Om du har svårt för att begränsa dig när bordet står dukat. Välj en dag då du tillåter dig att äta och dricka precis vad du vill och känner för. Du vet säkert på förhand vilken av alla bjudningar när det kommer att vara svårast att hålla igen. Släpp loss och ÄT. Men (alltid detta men) det betyder att du måste vara hård och sträng mot dig själv under resten av julen. Ditt val, välja med omsorg vid varje sittning eller vrål äta på en av dom.

Passa på att träna när du ändå är ledig!
Du kan lätt klämma in ett eller flera träningspass under jul helgen. Vad hindrar dig? Gymmen håller öppet och du borde absolut passa på. Brukar vara skön stämning i träningslokalerna under helger (gäller även "normala" helger). Lite mindre folk och framförallt mindre stress på gymmet gör gott för både kropp och själ. Råkar du vara på resande fot kan du ju passa på att viga dina tränings vyer och testa på att träna lokalt.
Nej såklart måste man inte gå till gymmet under helger som denna. Men om du skippar gymmet så se iaf till att få till några rejäla promenader alt jogging turer. Då kan du kanske unna dig ett par extra choklad praliner eller nåt annat du suktar efter.

Julens budskap
Vi tycks helt ha glömt vad det här med jul egentligen handlar om. Nej det handlar inte om att stressa på som tok, shoppa upp alla besparingar och eventuellt tillgängliga krediter och nej det handlar inte heller om att äta tills du nästan kräks. Det handlar om att umgås med nära och kära. Att samla dom som betyder mest för Dig och visa vad dom betyder för dig. Tänk på detta, stressa mindre tacka nej till bjudningar du inte innerst inne vill vara en del av. Och visa dom som verkligen betyder något för dig vad dom betyder och sist men absolut inte minst ta hand om dig själv och tänk på vad stoppar i dig.

Samanfattning
1. Tänk på vad du äter. 
Välj det du verkligen tycker om och ät normala portioner. Stoppa i dig så mycket grönt du kommer över. Lättaste sättet att undvika överätande är att vänligt men bestämt tacka nej till omgång 2, 3 och 4.

2. Välje 1 (en) dag då du äter det du suktar efter.
Den här dagen äter och dricker du precis vad som faller dig in (men det skadar inte med vis återhållsamhet).

3. Passa på att röra på dig och träna.
Släpa med ungar faster, moster, farbror, kusiner eller vem du nu firar med till gymmet eller smit iväg på egen hand. Känns gymmet som en omöjlig lösning så ta promenader, själv eller tillsammans med andra.

4. Julens budskap handlar inte om vare sig mat eller alkohol.
Umgås med nära och kära. Vissa vad dessa betyder för dig och framförallt vissa att du älskar dig själv genom att vara snäll mot kroppen och inte fylla den med en massa fett och alkohol.

5. Drick massor med vatten.
Du bör alltid dricka mycket vatten 3-4 liter för normala vuxna. Väljer du att dricka sprit och alkohol så varva, vartannat glas vatten. Då slipper du bli lika full som tidigare år och mår mycket bättre dagen efter.

God Jul & Gott Nytt År kära läsare.


lördag 14 december 2013

Jag blir så rörd så det gör ont i själen.

Jo de e så. Jag skriver en enkel blogg om ditten och datten om mig och mitt liv.

Vad händer jo jag får mängder med mail, kommentarer och pm via fb och ja spontana uppskattande kommentarer från folk jag typ känner och inte känner alls som kommer fram till mig på stan. Ja till och med en kram. Blir som sagt varm i hjärtat, rörd och berörd. Vad är det då som berör Dig? Är det sättet jag skriver på, mitt språk, innehållet eller bara det faktum att jag blottar min själ mitt innersta väsen för Dig. Nä int behöver du svara med lite nyfiken blir jag nog. Jag har ju bara mina egna referenser att se till och i det kartoteket finns det några få exempel på sånt som berör Mig. När man känner att det som står skrivet är äkta är från hjärtat, rakt, ärligt och relativt ocensurerat då blir jag berörd. Nej det behöver nödvändigtvis inte handla om det allra yttersta känslospektrat, sorg och bedrövelse men det måste vara naket och på gränsen till brutalt ärligt. Då, först då fångas min uppmärksamhet och Jag blir berörd.

När jag skriver skriver jag som jag tänker. Liksom bara rakt ut utan nåt filter. Styckindelningar kommatecken och meningsuppbyggnad och själva språket ja precis allt är en spegling av hur tankarna i mitt huvud ser ut. Jo jag vet de e djävla röra där uppe på dom flesta avdelningar eller nä på alla.

Jo just de jag har ADHD. De betyder att rätt ofta när jag sparkar igång hjärnkontoret så är det ett virrvarr av tankar som sätts i rullning så även när jag skriver. Det här gör att jag det kan komma en ström med tankar och meningar kring vidt skilda ämnen. Det händer att jag skriver ner såna meningar mitt i ett annat inlägg för att jag tycker dom är bra formulerade och därför inte vill tappa dom. Jag kan också ha två tre ibland flera inlägg igång samtidigt, men nä de är inte en lyckad lösning för mig utan bäst blir det nog om jag försöker hålla mig till ett åt gången och istället gör parenteser (lite som man skrev i marginalen på den goda pappers tiden) med meningar som berör helt andra ämnen.

Kan man då skriva om precis allt!? Den här frågan brottas jag med rätt ofta. Nä jag vill ju verkligen inte censurera eller begränsa mig. Men jag vill ju inte heller väcka anstöt eller medvetet såra någon. De här skapar vissa konflikter hos mig som "bloggare". Jag försöker vara noga med att alltid få fram att det jag skriver om handlar om Min upplevelse Min sanning. Men visst har det hänt och kommer säkerligen att hända igen att nån känner sig kränkt eller på nåt sätt uthängd. Men än en gång den här bloggen är inte för alla. Den handlar inte om mode, musik, film, eller annat ytligt som är pop i blogg världen. Den handlar om Mig mina känslor min upplevelser och betraktelser kring både smått och stort.

Jag är så sjukt tacksam för att just Du läser, för att Du skickar feedback, för att Du bryr dig. Det spelar mindre roll om Du blir arg, glad eller ledsen. Bara Du blir berörd. 

fredag 6 december 2013

Med flaggan i topp och sorg i mitt hjärta.

Det är den 6e december Finland självständighets dag. En dag värd att fira för alla oss som kallar oss finnar. En dag då vi skall skänka en tanke till våra förfäder som offrade liv och lem för att vi idag får leva i ett land fritt från förtryck, för att vi idag inte tillhör Ryssland och inte är styrda av Putin.

Detta är också en dag av stor sorg för mig. En dag när flaggorna vajar och vi alla är lediga är mitt hjärta lite extra tyngt. Jo då sorgen finns där varje dag men eftersom min älskade dotter kom till världen just denna dag så blir den extra tung.

Min dotter skulle ha fyllt 15 år just idag.
Min älskade förevigt saknade dotter Julia. 
Hon hade varit en tonårs tjej med allt vad det innebär. Som far hade jag förmodligen oroat mig för alla dom killar som liksom jag själv i den ålder är sprängfulla av hormoner och erövrar lust. Jag hade förmodligen granskat varenda en potentiell friare in i minsta detalj och säkerligen funnit brister och fel hos dom alla. Inte tyckt att någon av dom skulle varit värdig min prinsessa. Det hade förmodligen blivit många långa kvällar och nätter när jag som far suttit uppe och oroligt väntat på att min skatt skulle hitta hem. Men så blev det inte.

Jag fantiserar ofta om vilken typ av tjej min dotter hade blivit om hon fått chansen att växa upp. Hade hon idag kallat mig, pappa, farsan, gubbe eller gubbdjävel. Tja förmodligen hade jag fått stå ut med en blandning av dessa. Hade hon lyssnat på One Direktion, Justin Beever eller hade hon kanske färgat sitt vackra blonda hår svart och målat sig natt svart runt ögonen och kallat sig emo. Hade hon växt upp till att bli en häst tjej, sysslat med dans, gymnastik, musik, konst, kampsport eller blivit en fotbolls tjej. Jag hade hoppats på nåt annat än fotboll (har mina bestämda fördomar om just den sporten). Hur som så hade jag hjälpt henne så gott jag kunnat om jag bara hade fått chansen...

Julia hade nog växt upp och redan vid denna ålder varit en stark och självständig tjej men bestämda åsikter om det mesta. Hon visade tydliga tecken på det redan tidigt. Hennes mor och jag brukade spekulera i om det möjligen kunde ha att göra med att hon var född just på självständighetsdagen. Hon vek sällan ner sig när det bjöds upp till kamp med store bröderna och gick ofta segrande ur dessa fejder. Hon visste vad hon ville och så fick det bli.

Även när hon blev sjuk visade hon prov på sin envishet och kämpar glöd. Hon var stark både kroppsligt och mentalt. Pallade med tuffa behandlingar och visade ett mod som inte går att beskriva. Många gånger visade hon upp en styrka som var många gånger starkare än den jag som far kunde frambringa. Hon imponerade in i det sista både på mig och alla andra i sin närhet.

Jag minns så väl den dagen när Julia själv börjat inse att hennes dagar var räknade. Hon började prata i termer som "om jag börjar skolan", "om jag blir si och så gammal om om om (ALLTID DETTA FÖRBANNADE OM). Så här började hon prata långt innan någon av oss andra hade insett att hon närmade sig slutet på sin långa kamp. Det finns inga ord som kan förklara den sorg och förtvivlan som grep tag i mig den dagen, den dagen när jag insåg att min älskade dotter hade börjat nedräkningen mot det som för mig då var alldeles otänkbart men för henne redan var fullt påtagligt, naturligt och verkligt. Jag grät floder och visste inte vad jag skulle ta mig till. Visste inte hur jag skulle hantera mina känslor, min rädsla, frustration och sorg.

Att leva med sorg.
I stort sätt alla bär vi på någon form av sorg. Dom flesta av oss har någon eller några nära och kära som lämnat oss och som vi sörjer. Självklart kan man inte gradera sorg. Men personligen tror jag ändå att sorgen efter sitt eget barn är lite speciell. Det strider liksom mot naturen att tvingas begrava och ta farväl av sitt eget barn. Jag får ofta frågan hur fan jag klarar av att bära min sorg. Jag har inget riktigt bra svar på den frågan, jag vet bara att jag inte har något val. Jag bara måste klara av att hantera den. Visst det är tufft som fan, vissa dagar är förstås svårare än andra. Idag är definitivt en sån dag. Födelsedagar både min dotter, hennes bröder och i viss mån min egen är såna dagar. Julafton, allahelgona och dagen då hon dog är andra exempel på dagar när sorgen känns mer påtaglig än annars. Sen finns det tillsynes helt vanliga dagar då jag på ett eller annat sätt påminns om min dotter och som blir extra tuffa.

Det enda konkreta tips jag med min erfarenhet kan ge till någon som drabbas av svår sorg är att man måste gen den plats. Försöka hantera känslorna. För mig har det hjälp att skriva,skriva sånger, texter som på ett eller annat sätt berör dom känslor som väller fram. Och jo träning, nu tror du säkert att jag är en komplett idiot (de bjuder jag på) men träning funkar för mig. Jag har ståt på gymmet med min sorg och förvandlat den inre smärtan till kraft och pumpat skiten ur mig. Träningen rensar huvudet på mig och jag får utlopp för min frustration.

Jag kan tacka mina söner för att jag ännu är med och nöter på moder jord, hade jag inte haft dom att ta ansvar för den dagen min dotter lämnade oss så hade även jag valt att segla vidare. Många andra har stöttat genom åren som gått men utan pojkarna hade jag inte haft kraft att härda ut.