Saxat ur mitt livs dagbok...

Förr när jag var en riktigt tjockis fick fick jag alltid höra av mina läkare att jag tränade för lite. Alla mina krämpor skyldes på min övervikt. Det spelade ingen roll om jag sökte vård för mina återkommande öron inflammationer, nageltrång eller tja det spelade helt enkelt ingen roll varför jag besökte läkare så var budskapet det samma.

Nu när jag ser ut som en grekisk gud (jo dom dagar när mitt självförtroende/självbild tillåter mig att se på min kropp objektivt så är det så jag ser ut). Nu är det budskapet det omvända.

-Du tränar för mycket...
-Du tränar för hårt...

För ett par år sedan när jag var på årlig hälsokontroll via jobbet så hade sköterskan plockat fram en rad med broschyrer som hon vill jag skulle ta del av. Det handlade om viktminskning, hälsosamt leverne ja framför mig låg till och med en informations broschyr om viktväktarna. Hon började med att konstatera att mitt BMI var lite i högsta laget och att jag borde fundera på att börja träna. Jag log lade huvudet på sned och log mitt mest charmiga leende. Hon fortsatte med att fråga ut mig om mina motionsvanor... Nu tog jag till orda. -Lilla damen jag tränar 5-6 gånger i veckan, jag kan klä av mig så får du vissa exakt var på kroppen du tycker att jag har för mycket fett. Nä hon var inte liten inte alls liten utan snarare en snällt sagt halv fet kvinna som enligt mig var helt fel kvinna att ge någon några råd om hälsa, motion och liknande. Kvinnan såg ut som ett levande frågetecken och hade nu tappat talförmågan. Men men ditt BMI är ju jätte högt... Stammade hon fram. Jag svarade med så mild röst jag kunde att jag gav blanka fan i vad mitt BMI tal var. Jag log och dog upp min t-shirt en aning och visade min platta mage. När jag skulle gå pekade jag menade på viktväktar broschyren och frågade om hon hade läst den... jag fick inget svar. Jag vägde visserligen en bit över 90kg när detta inträffade men nej jag var absolut inte fet...

Nu för tiden har jag en "hus" läkare som förstår mig, som vet var jag står. Jo även han har gjort tafatta försök att övertala mig om att i perioder hålla igen lite med träningen. Men vi vet liksom var vi har varandra och det finns en form av ömsesidig förståelse. Denna förståelse uppnåddes när han vid ett tillfälle försökte övertala mig om att jag borde testa nån annan form av träning än gym. Jag lovade då att inte håna honom hans golfspelande och hans tilltagande "pondus" om han i gengäld lovade att lämna mitt gym tränande utanför vid mina läkarbesök. Jag förklarade att jag är noga med att lyssna på kroppen.  Jag har tränat på gym i cirka 20 år och att jag är väl medveten om vad min kropp tål och inte tål. Min Kropp Mitt Liv Mitt Val!

Jag ger ett långfinger åt dessa vise män och kvinnor och lyssnar på kroppen. Visst dom följer sina rutiner och det dom lärt via sina böcker. Jag förstår att det är i all välmening Men verkligheten kan man inte lära sig om i några böcker. Att bara stirra sig bild på statistik och viktkurvor säger ingenting om hur en vältränad eller otränad en människa är. BMI är enligt mig ett mått som används av folk som inte har ögon eller kunskap att bedöma verkligheten med. Du kan ha ett högt BMI och vara i topp form, du kan också ha ett lågt BMI och ändå vara hur otränad som helst.

Jag väljer vem jag lyssnar på och lyssnar alltid i första hand på min egen kropp. Ingen känner Dig så bra som du själv. Om du vill förändra din kropp, omge dig med folk du litar på och framförallt lite på dig själv.
Din Kropp Ditt Liv Ditt Val...